När vanliga familjer utnyttjas för brott

Övers. Reine Mårtensson

Nittonde boken om kommissarie Roy Grace, som även går att se på Svtplay (måttligt spännande, men trivsam). Själv läser jag bara serien då och då och konstaterar nu med viss förvåning att Grace har hunnit få två nya barn sen jag läste om honom sist.

Peter James skriver lågmält om en polis som inte är någon utpräglad personlighet, och ofta är det därför jag hoppar över en del av böckerna. Men ”Plötsligt död” visar sig vara så överraskande realistisk att jag sträckläser den, och tänker en del på Jørn Lier Horsts deckare under läsningen. Det är inte nödvändigtvis de spektakulära deckarna som är mest spännande, utan de som på allvar handlar om sånt som drabbar människor i verkligheten.

I vår tid begås ju de mest osannolika brott: ligor som utan problem startar HVB-boenden vid sidan om knarklangning och trafficking kan förstås även hitta andra sätt att utnyttja i stort sett vilken näringsgren som helst. Det gör de i ”Plötsligt död”, där en högst vardaglig transaktion inte bara leder till mord, utan även till risken att en allvarlig sjukdom sprids efter att länge varit borta från Storbritannien. Klockan tickar, ett barn utvecklar allt svårare sjukdomssymptom och mitt i alltsammans försöker Roy Grace och hans kollegor hitta de ansvariga på en landsbygd i södra England där det fortfarande går att bedriva ljusskygga verksamheter. Och den obehagliga insikten man landar i efter läsningen är att brottslingar kan finnas var som helst, och har lärt sig att utnyttja vår längtan efter lågprisfynd.